Racereport The Rap Race

Att under lång tid planera för ett lopp har sina poänger. Man har tid att fundera igenom och lägga upp träningen och hitta den rätta mentala inställningen och känslan mm.

Det kan även vara kul att gör precis tvärt om. Bara ställa upp på något helt spontant utan några som helst förberedelser. Så blev det för förra lördagens lopp.

Har tränat på relativt bra den senaste veckan. Lite mer än vanliga veckor. i torsdags blev jag lite sugen på att springa lite längre framåt helgen och insåg att The Rap Race går i helgen. Ett lokalt lopp som går i terräng och på vandringsleden Bruksleden där initiativtagaren är Västerås hiphopgrupp Looptroop Rockers frontperson Mårten “Promoe” Edh. Arrangörer är den ideella löpargruppen Westeras Trail Running Society, WTRS. En sammanslutning som brinner för traillöpning och bjuder in till minst en organiserad träningstur en gång i veckan men där det på senare tid även bjudits in till mer “inofficiella” spontantträningar. Senaste veckan har det till och med var träningar varje dag som uppladdning för The Rap Race! Ett riktigt skönt gäng som jag ofta hakar på när jag kan.

Har ända sedan Transgrancanaria fått ont på framsidan på smalbenen och ovanpå foten när jag sprungit längre än 15 km så jag har dragit mig från att springa allt för långa sträckor. Så tankarna lutade mot att ge sig på den 21 km långa banan från Skultuna.

Men under veckan har jag lagt ner lite extra ansträngning på att stretcha och massera mitt smalben för att bli bättre.

Efter ett lugnt kvällspass i torsdags kväll som test och sedan även på på tidig fredag morgon utan smärta kändes foten/benen fortfarande bra.

Så efter att under fredag kvällen ha tittat lite i startlistan och resultaten från förra året så tog jag beslutet att istället springa 42 km. Kul att utmana sig lite!

När jag började plocka iordning mina kläder och grejer så insåg jag exempelvis att mitt lilla förråd med bars och gel i princip var slut. Lyckades hitta en gel som låg kvar min löparväst. Tailwind sportdryck hade jag dock två kilo av så det led jag ingen brist av.

Raceday

Upp 0730 och fick i mig lite frukost efter att jag smörjt in och tejpat fötterna. Var in till Ica och köpte några Snickers och Mars innan jag åkte vidare ut till Vallby Friluftsmuseum.

Efteranmälde mig och tänkte börja äta på mina smörgåsar som jag hade brett iordning hemma. Insåg att de var kvarglömda. Får väl gå ändå..

Åkte iväg med bussen till starten vid Långsjön utanför Surahammar kl 0900. Chauffören var verkligen punktlig med avgången.

Kom fram till startplatsen ca 20 min senare så det var gått om tid. Kanske lite onödigt långt med tid. På plats fanns även den lokala tv-kanalen TV021 som skulle göra reportage från loppen under dagen.

Vädret kändes helt perfekt för löpning. Ca 12 grader i luften. Till och från kom det även några regnstänk så vindjackan behölls på till bara några minuter före start innan banchef Erik Källberg höll en liten genomgång om loppet innan vi släpptes iväg.
Hittade ett tempo som kändes bra i och vi blev efter en stund en grupp på 6 personer som sakta med säkert drog ifrån resten av startfältet. Ytterligare några km senare kände jag att det gick lite väl fort så jag släppte de 4 första och slog följe med Örjan Bohlin istället. Vi sprang och bara njöt av den fina stigen som ledde oss upp mot Surahammars golfbana.
Vid golfbanan hade de fyra i täten dragit ifrån så vi såg dem inte mer och bakom oss var det också tomt så vi hamnade lite i ett ingenmansland när leden ändrade karaktär och blev mer kuperad och teknisk när vi närmade oss Stingsberget. Fyllde på en vattenflaska vid 8 km. Passerade 10 km på ca 54 km och allt kändes bra. Följde min vanliga taktik med 0.5 liter Tailwind per timme vilket ger ett energitillskott på ca 200 kcal.

Försökte hålla lite koll på min puls på min klocka men den började visa väldigt konstiga värden. Pulsvärden över 180 och även över 200 är helt klart för högt.
Örjan och jag höll ihop till de stora myrarna efter att vi hade sprungit förbi Toftsjön och tog avfarten mot Skultuna och Västerås. Här blev terrängen åter igen mer teknisk och stenig och Örjan tvingades släppa. Av egen erfarenhet vet jag att sån terräng kan vara väldigt prövande och frustrerande om man börjar känna sig trött. Mina ben kändes fortfarande pigga och jag hade bra klipp i steget så de tekniska partierna var en ren fröjd att forcera!
Trots lite tuffare terräng och lite lägre tempo passerade 20 km på 1:54 så farten fanns fortfarande kvar i benen.
Någon halv kilometer innan förgreningen från Skultuna mötte jag en löpare som sprang 21 km klassen. Han blev väldigt förvånad att möta mig speciellt då jag förklarade att han hade sprungit fel i korsningen så han vände och drog på i en väldig fart.
Efter några minuter var jag framme vid förgreningen och svängde höger mot Västerås. Från Skultunahållet kom det ett flertal löpare som hade startat halvmaratonklassen 25 minuter tidigare.
Hängde på en grupp som höll ungefär samma tempo som jag så det var skönt att få lite draghjälp. Tyvärr började krafterna tryta så jag tvingade släppa lite på för att inte stumna.
Vid 28 km var det en vätskekontroll där jag stannade till och fyllde på mina flaskor igen.
När jag väl började springa kändes benen riktigt tunga och sega. En fenomen som jag varit med om flera gånger tidigare när man slutat springa.
Trots att banan egentligen var mindre teknisk så började jag tappa tid och tempo. Varje km tog säkert minst 30-45 sekunder längre än tidigare under loppet. Jag passerade 30 km strax under 3 timmar så senaste milen hade tagit ca 65 minuter.
Kämpade vidare och kom ifatt en gående Jonas Collén ute på ett hygge. Han hade varit en av de fyra löpare som drog ifrån i inledningen, Han hade lite tidigare stannat och knutit skorna och efter det blivit riktigt yr i huvudet och inte heller lyckats komma igång att springa normalt igen. Alltså ungefär samma fenomen som för mig efter vätskestoppet. Jag hade dock klarat mig undan lite lindrigare. Insåg att jag nu var nere på en fjärde plats vilket gav mig lite mer krafter trots att det var kämpigt.

Efter drygt 37 km nådde vi förgrening mot Rocklunda där den andra ledde mot Erikslund och Hallstahammar. Här blev det också slut på stigar då vi kom ut på grusvägar mot Skerike. Efter nästan 1,5 km på en nästan helt rak grusväg nådde vi Skerike bygdegård där den sista vätskestationen var belägen. Här fyllde jag på lite vätska och tog lite godis och drog vidare när GPS-klockan blippade till och indikerade att jag sprungit 39 km.
På ett vanligt maraton skulle det betyda att det var 3 km kvar men här visste vi att loppet var “lite längre”. Nu följde det ganska platt asfalt och precis innan vi sprang ner vid en cykeltunnel blev jag omsprungen av en löpare i mitt klass. Hade inga som helst krafter att hänga på så jag kämpade vidare i mitt egna tempo. Sprang igenom i den fina allén vid kyrkogården och beräknade att den det var mindre än 2 km kvar. Hade sneglat lite på klockan och märkt att jag borde ha chans att komma under 4:30 om bana inte var allt för mycket över 2 km kvar. Såg att jag nog borde kunna klara tiden så jag slog av på tempot lite efter att jag även kontrollerat att det var fritt bakåt. I koloniområdet hejade jag på Micke Jonsson som tydligen hade en stuga i området.
Efter att vi till slut nått Vallbybron och sprungit över Svartån via gångbron var det bara några hundra meter kvar till mål varav den sista var en seg uppförsbacke.
Vid målet var det mycket folk och bra stämning och musik. Precis vid mållinjen stod också Molly och Anna och tog emot mig!

Pustade ut och tittade på klockan och såg att jag sprungit 4:29:46 och hade en distans på 44,2 km. Alltså två km längre än ett vanligt maraton. Slutade totalt på en 6:e plats (ytterligare en löpare hade smugit om mig ute på leden) drygt 30 minuter efter segraren.
Vid målet var det full aktivitet då även löpare från det kortare “10 km” och “5km” också hade målgång ungefär samtidigt. Även dessa klasser hade lite bonusdistanser.
Om det hade varit skönt väder att springa i så började det bli kyligt efter målgång och drog snabbt iväg och bytte om innan hela familjen gick iväg och åt en lunch inne på museiområdet.

Sammanfattning

Ett riktigt bra arrangemang med personlig atmosfär där Race One som tog tider gjorde att loppet kändes ännu mer proffsigt.
Trots minimala förberedelser gick loppet över förväntan för mig. Klarade hålla bra fart i 28 km innan jag kroknade.
Sprang med ungefär samma kläder som på Gran Canaria i vintras men den här gången hade jag vadkompression mest för att skydda mig mot undervegetation.
Vätskeintaget fugerade ganska bra. Vid andra vätskestationen fyllde jag på Tailwind som var färdigblandad vilket nog var lite svagare än vad jag blandat själv så jag fick nog i mig lite för lite energi den vägen. Däremot tog jag en gel då min energinivå hade börjat gått ner men det var nog ändå för sent.
Benen tappade lite tempo efter 28 km men blev inte den totala väggen som jag känt av vid en del andra lopp.

 

Återhämtningen efteråt gick bra. Hade aldrig något riktigt stelhet som brukar bli följden av många höjdmeter.
Mina smalben kände jag inte heller av vilket var bra.
När jag sprang tre dagar senare kände jag knappt av någon trötthet alls i benen så det bådar också gott!

Nästa lopp att ta sikte på är Stadsloppet den 20 juni och sedan Silverleden på 1 dag den 1 juli.