Helgen 7-8 mars hade vi i svenska Dragons Backgänget träningshelg i Västmanland.
Niklas och Kerstin hade planerat ut en utmanande löptur med tåg från Västerås till Fagersta och sedan övernattning efter knappt halva distansen på ett litet mysigt Bed & Breakfast mitt inne i de Västmanländska skogarna.
Från början var vi hela nio stycken men efter flera återbud var vi nere i endast fem stycken när det väl var dags.

Avgång från Västerås till norra Bergslagen

Avgång från Västerås till norra Bergslagen kl 7:15

Lite fika på tåget.

Lite fika på tåget.

Framme i Fagersta strax efter kl 8. Äntligen får vi börja springa!

Framme i Fagersta. Äntligen får vi börja springa!

Dag 1 Fagersta – Ulvsbomuren 47 km

Day one was a massive day.” Med de orden inledde tävlingsledaren från Dragons Backrace 2012 när han skulle beskriva första dagen i filmen om loppet.
Med samma ord kan även våran första dag på den här turen sammanfattas.
Att det kunde finnas snö kvar i terrängen var vi beredda på men inte i den omfattning som vi skulle bli varse.
Vi inledde med lite väglöpning för att komma ut ur samhället och ut på leden.

Ett kort stopp vid Västanfors kyrka. Fredrik berättade att han hade släkt som var begraven här i Fagersta.

Ett kort stopp vid Västanfors kyrka. Fredrik berättade att han hade släkt som var begraven här i Fagersta.

Framme vid leden!

Framme vid leden!

Springa i skoterspår hade vi inte räknat med

Springa i skoterspår hade vi inte räknat med

...och här var det inte ens skoterspår.

…och här var det inte ens skoterspår.

Nere i en ravin med översnöade spångar och trappor

Nere i en ravin med översnöade spångar och trappor

Bosse försöker hitta grepp för fötterna.

Bosse försöker hitta grepp för fötterna.

Den breda bäcken passeras över en bro.

Den breda bäcken passeras över en bro.

På myrarna var det riktig vinter.

På myrarna var det riktig vinter.

Uppe vid Stora Aborrtjärnen tog vi skydd för vinden och fyllde på med energi.

Uppe vid Stora Aborrtjärnen tog vi skydd för vinden och fyllde på med energi.

Även de stora hyggena var  ordentligt snötäckta.

Även de stora hyggena var ordentligt snötäckta. Riktigt tungt att springa i då skarsnön inte riktigt bar

I lite mer skyddande skog kunde det plötsligt bli snöfritt igen.

I lite mer skyddande skog kunde det plötsligt bli snöfritt igen.

De flesta skogsbilvägar var väldigt hala att springa på då det ofta var ren blankis. Bosse och Kerstin hade förståndigt nog valt dubbade skor medan vi andra fick halka oss fram bäst vi kunde. I en backe var det så halt så att jag tappade farten och började kana baklänges innan  jag lyckades ta mig ut till vägkanten.
Leden gick annars genom väldigt ensligt mark. Vi stötte bara på boningshus när leden korsade stora vägar. Under första dagen mötte vi inte en endaste människa på leden och leden var i princip helt översnöad utan tidigare fotspår.

Efter drygt 27 km nådde vi Landsbergets utsiktstorn.

På väg upp i tornet

Det blåste rejält upp i tornet men det belönades med milsvid utsikt.

Det blåste rejält upp i tornet men det belönades med milsvid utsikt.

Efter tornbesöket sprang vi vidare på slingriga stigar till Södra Landsberget och ner till Trummelsberg med sina hyttruiner. Fyllde på vatten i bäcken.

Trummeslbergs slaggstenspelare från en svunnen tid när det var full aktivitet i bygden.

Pelare från en stor byggnad vid Trummeslbergs bruk skvallrar om en svunnen tid när det var full aktivitet i bygden.

Efter Trummelsberg visste vi att det väntade många (snötäckta) kalhyggen så vi valde att följa en skogsbilväg så långt det gick innan det blev drygt en mil löpning på igensnöade stigar och hyggen.

Gränsen mellan Fagersta och Surahammar passerades.

Gränsen mellan Fagersta och Surahammar passerades. Kerstin läser in sig på kartan och Niklas fascineras av att han verkligen har passerat gränsen.

Åter ett tungt hygge där det inte fanns någon bärighet kvar i snön.

Åter ett tungt hygge där det inte fanns någon bärighet kvar i snön.

BBosse klättrar över spången där en grupp granar har lagt sig på för att vila.

Bosse klättrar över spången där en grupp granar har lagt sig på för att vila.

Äntligen når vi fram till Ulvsbomurens Bed  o Breakfast

Äntligen når vi fram till Ulvsbomurens Bed o Breakfast efter nästan 7 timmars aktivt springande.

Huset vi kommer övernatta i.

Huset vi kommer övernatta i.

Väl framme belönades vi av att kunna duscha och byta till torra kläder. Speciellt fötterna kunde börja må bra efter att de varit genomblöta och kalla under hela turen.
Vår värdinna serverade sedan en välsmakande middag och erbjöd sig till och med att torka våra blöta och svettiga kläder i sitt pannrum. Vilket service!

Lite senare på kvällen fick vi finbesök av Micke och Clare som "hade vägarna förbi". Ett uppskattat besök!

Lite senare på kvällen fick vi finbesök av Micke och Clare som “hade vägarna förbi”. Ett uppskattat besök!

Dag 2 Ulvsbomuren – Västerås 49 km

Efter en tidig frukost och packning av våra ryggsäckar gav vi oss i väg någon minut före klockan 8.
Idag visade väderprognoserna värme och solsken framåt middagstid.
Här inledde vi med en taktiskt omväg på skogsbilvägar istället för att följa leden då vi visste att de skulle blivit mycket löpning på hyggen.

Nerblåst träd över vägen hade även tagit med en ledning.

Ett nedblåst träd över vägen hade även tagit med en ledning.

Lång raksträcka in mot Ramnäs.

Lång raksträcka in mot Ramnäs.

Kolbäcksån inne i Ramnäs hade fortfarande is.

Kolbäcksån inne i Ramnäs hade fortfarande is.

Vauxhall. Är vi i England måntro?

Vauxhall. Är vi i England måntro?

Efter passage av Ramnäs kom vi åter ut i riktig skog. Nu började det på alvar märkas att vi var i en annan klimatzon då det var riktig vår. Att solen även tittade fram gjorde inte saken mindre trevlig!

Mindre snö i skogen nu.

Mindre snö i skogen nu.

...men det var ändå en del vatten i myrarna.

…men det var ändå en del vatten i myrarna.

Mot Surahammar och väntande fika!

Mot Surahammar och väntande fika!

Var är snön?

Var är snön?

I Surahammar tog vi en fikapaus och byte om (!) till shorts och svalare kläder innan vi letade oss tillbaka på leden mot Hallstahammar.

Fikaspaus  på macken i Surahammar. Foto: Bo Johansson

Fikaspaus på macken i Surahammar. Foto: Bo Johansson

Fredrik på tätt följd av Niklas.

Fredrik på tätt följd av Niklas.

Bosse får lite assistans av Fredrik

Bosse får lite assistans av Fredrik

En å som bävrarna har byggd bo vid,

En å som bävrarna har byggd bo vid,

Vargbergets källa.

Vargbergets källa.

Fredrik provar reningsdroppar i vattnet,

Fredrik provar reningsdroppar i vattnet,

2015-03-08 13.27.39

Brant berghäll

Brant berghäll

Energipaus och kartstudie inför en sista attack mot målet.

Energipaus och kartstudie inför en sista attack mot målet.

Till slut så nådde vi Västerås och Erikslunds Shoppingcenter där leden i princip slutade.
Söndagens totala distans blev ca 49 km men gick över en timme snabbare än lördagens tyngre löpning. Underlaget gör väldigt mycket.
Vid Erikslund skildes vi åt. Jag fortsatte några km på egen hand medan de andra fick skjuts tillbaka med bil till centrum.

Sammanfattning

Totalt med transportlöpning fick jag ihop 103 km löpning den här helgen. En riktig bra genomkörare med andra ord! Mestadels i långsamt tempo.
Riktigt kul att få träffas och umgås med likasinnade även om inte alla kunde komma den här gången.

Bruksleden Fagersta - Ulvbomuren 2015-03-07

Bruksleden Fagersta – Ulvbomuren 2015-03-07

Bruksleden Ulvbomuren - Västerås 2015-03-08

Bruksleden Ulvbomuren – Västerås 2015-03-08

Helgens skoval: Inov-8 Race Ultra 290 med tillhörande damask för skon.

Helgens skoval: Inov-8 Race Ultra 290 med tillhörande damask för skon.

Mina skor och utrustning fungerade bra. Hade någon liten energidipp på lördan men på söndan kände jag mig pigg hela dagen.
Så här en dag efteråt känns benen riktigt ok. Faktiskt inte sämre än på söndagmorgonen.
Det känns som att man är på väg åt rätt håll nu med träningen.
Om knappt två veckor är det dags för Ursvik Ultra 75 km i Stockholm. Ska bli spännade!

Sugen att läsa mer om vår tur?
Bosse och Niklas har skrivit på sina bloggar.

Långa loppet: Ultrahelg genom 2 årstider

Trail stories: Tvådagars på Bruksleden