Länge sedan jag skrev något här på bloggen nu.
Inga häftiga träningar eller äventyr har heller avverkas.
Det har helt enkelt blivit väldigt lite träning och löpning de senaste månaderna.
Men jag tänkte ändå skriva lite om vad jag har haft för mig nu under hösten.
Efter tävlingen i Sälen i slutet av augusti när min fot havererade slog jag stopp i fortsatt löpträning.
Min tanke var att få kontakt med någon sjukgymnast som kunde ge mig en diagnos och sedan hjälpa mig med rehabträning för att få ordning på foten. Det var åtminstone min plan.
Det visade sig dock vara ganska uppbokat hos de sjukgymnaster jag hade kontakt med men fick till slut tid på ett ställe.
Tyvärr blev mitt första besök en stor besvikelse då jag upplevde sjukgymnasten både oengagerad och ganska tafatt vid undersökningen. Han trodde det var ett skadat muskelfäste under hälen som gjorde att jag hade ont och att stötvågsbehandling under fyra tillfällen med en veckas mellanrum skulle göra susen. Några “hemläxor” eller rehabträningsprogram lyckades jag inte få. Det var vila från löpning så att foten skulle få läka ifred som ordinerades. Jag kunde dock cykla om jag kände att jag inte blev värre av det.
Som alternativträning har jag försökt cykla en del. Främst på helger men även någon vardagkväll innan höstmörkret tog över kvällarna. Men först blev det till att köpa sig ett par nya cykelskor då mina gamla hade krympt eller om det var fötterna som är större nu.
Att hitta ett par breda cykelskor var inte det lättaste men till slut lyckades jag hitta ett par skor från Specialized som var breda nog att svälja mina fot med Hallux Vallux som är ca 10 mm bredare än min andra fot.
Även om jag var skeptisk så valde jag ändå att fullfölja stötvågsprogrammet men kunde inte märka någon som helst förbättring efter något behandlingstillfälle.
Trots att behandlingen kändes verkningslös och brist på rehabövningar så fick jag faktisk en del matnyttiga tips som jag tog fasta på:
- Börja använda inneskor för att avlasta foten.
- Skaffa dämpade och uppbyggda skor att använda till vardags.
- Ta tag i min Hallux Valgus (snedställda stortå) på min andra fot då den kan ge felbelastning.
- Lägga in upphöjning i vänsterskon då det visade sig att min högra (smärtande) ben är mer en 1 cm längre än den vänstra! Verkade som att det var underbenen som var längre.
Så redan samma kväll så åkte jag iväg och köpte mig ett par Birkenstock tofflor att ha hemma. Har upplevt att jag har mindre ont än när jag går i enbart strumpor hemma på golvet.
Skaffade mig även ett par bättre skor att kunna använda på jobbet och på fritiden tillsammans med ett par värmeformade iläggssulor införskaffade på Intersport. Även detta gjorde att jag inte blev lika trött i fötterna. Speciellt då mina arbetsdagar ofta har bestått av mer än 10 000 steg. Vissa dagar var jag så trött i fötterna att jag till och med åt smärtstillande för att kunna sova.
Skeptisk som jag var till diagnosen jag hade fått började jag även söka efter andra alternativ till behandling och få hjälp att reda ut vad det var jag hade för problem med foten.
Jag fick remis till en ortoped via mitt försäkringsbolag som undersökte min fot och även min Hallux Valux på den andra foten.
Blev sedan en remis till röntgen av båda fötterna.
Efter nån vecka fick jag svar på röntgen.
– Ingen tillväxt på hälbenet (hälsporre). Dock inte alla som har Plantar faciit som får påväxt.
– Rejäl sned vänster tå och början till artros i leden.
– Inga synliga frakturer eller sprickor på skelettet.
Besked som gav en del att fundera på. Speciellt vad gäller om jag ska göra en operation av min sneda tå.
Riskerna med en operationen kunde vara att den misslyckas och förvärra problemet och göra att leden blir “stel” gör det svårt att gå och springa i framtiden.
I andra vågskålen finns vetskapen om att leden slits ut mer och det kan bli svårare att fixa till det i framtiden.
Vad som är fel på min högerfot som var egentliga anledningen till ortopedbesöket fick jag tyvärr inget bra svar på här heller så sökandet gick vidare.
I slutet av stötvågsbehandlingen besökte jag även massör Johan på Ortus Friskvård i Sala.
Han tillämpar triggermassage och har vid tidigare besök under juli gjort försök att massera upp mina konstaterade spända muskler på smalbenet. Den här gånger tyckte jag mig känna en liten förbättring i hälen. Åtminstone några dager tills träningsvärken försvann och den vanliga känningarna i hälen kom tillbaka.
Tycker mig ha märkt att kroppen på något sätt maskerar bort mitt onda i hälen när jag har ont någon annanstans. Upplevde lite av samma fenomen på Dragons Back i somras då det gjorde ont i de flesta muskler i benen men jag hade aldrig ont i hälen någon gång. Däremot kom det tillbaka en vecka efter när muskelvärken började avta.
Förutom detta så har jag också börjat gå på behandling hos Penttis sjukgymnastik, en erkänt duktig sjukgymnast.
Jämfört med den första sjukgymnasten jag gick hos var det här som natt och dag vad gäller åtgärder och analys.
Mina slitna löparskor som jag hade med mig fick en rejäl analys och Pentti och hans kollegor (de var två stycken med) kunde konstatera väldigt mycket av vad de som gör att yttersulorna var slitna, skevheten och även hur innersulorna var. Mycket intressant!
Här blev jag hårt tejpad först på min onda häl och sedan på min sneda då. Det sistnämnda för att försöka räta ut leden för att till och med på sikt kunna undvika att behöva operera!
Tejpningen av min onda häl avlastade den en hel del så jag hade väldigt mycket mindre ont kommande vecka.
Jag uppmanades även att börja springa igen! En uppmaning som kändes väldigt befriande då jag då inte hade sprungit ett löpsteg på nästan en hel månad.
Jag hade även påpassligt nog dagen innan varit i Göteborg och passat på att köpa mig ett par Hoka-skor vilket är ett märke som har skor med extremt mycket dämpning. Långt ifrån en sko som jag hade valt i vanliga fall då jag de senaste åren mest sprungit i minimalistiskt dämpade trailskor med lågt drop. Men nu kände jag att jag ville ha en extra dämpad sko under uppbyggnaden och rehabtiden för att avlasta hälen vid fortsatt springande.
De första löppasset dagen efter var väldigt ovant. Kroppen och fötterna protesterade ordentligt och löpningen var långt ifrån njutningsfullt och avslappnat.
Nästa besök hos Pentti blev det löpträning på mjuk matta med gummiband bakom ryggen. Kan alltså liknas att springa på stället. I det här fallet blev det mer att springa i en mjuk blötmosse på stället. Hur som helst blev jag rejält trött efter 60 minuters “löpning” och fick ihop ca 8 km på det. Fick även ny tejpning av hälen och min Hallux och en del andra fotstärkande övningar.
Parallellt med att gå hos Pentti och sprungit på mjuk matta som jag gjort 4 gånger har jag även gått och fått massage av mina stela vader hos en kinesiologimassör som jag gått hos tidigare. Det har alltså blivit en hel del försök att bli bättre.
Symptom och diagnos
Men mest av allt har jag försökt att få någon bra diagnos på vad det är för fel på foten.
Jag har försökt läsa till själv och letat på Internet men har inte riktigt hittat något som stämmer helt på mig.
Närmaste diagnos som jag själv kunnat ställa är Plantar faciit eller “hälsporre” som det lite slarvigt brukar kallas till vardags.
Symptomen brukar oftast vara smärta i hälen på fotens insida. I mitt fall har jag haft mest ont på utsidan av hälen främst på morgnar precis när jag vaknat.
Även om det fortfarande känns ordentligt i hälen så har jag börjat kunna springa lite några gånger i veckan utan att det blivit värre så länge jag har tagit det lugnt och inte sprungit på ojämnt underlag där fötterna behövt jobbat för mycket för att kompensera för ojämnheter.
Sedan mitten av oktober började jag använda en Strassburg Sock på nätterna. Det är en typ av strumpa med en rem som man spänner upp till knät som gör att foten har 90 graders vinkel under hela natten.
Känner en stor skillnad på morgnarna då jag inte längre har lika ont “de första stegen”.
Har även provat “isning” och nerkylning av hälen vid några tillfällen. Kan inte säga att det hjälpt mig speciellt mycket långsiktigt.
Jag har även skaffat mig ebooken “Plantar Fasciitis Secreats Revealed” med instruktions-DVD. Bra övningar och beskrivningar i boken. Har dock inte riktigt börjat följa träningsprogrammet eftersom jag inte fått någon riktig diagnos på vad jag har för fel.
Besök hos idrottsläkare
Den senaste veckan fick jag tid hos min idrottsläkare Lars Eriksson som jag fått hjälp av vid flera tillfällen genom åren. Senast var i våras i samband med inflammationen i hälsenan. Han var ganska säker på att det trots allt är Plantar Faciit jag drabbats av och gav mig en spruta i hälen som kommer vara verksam i cirka en månad. Tanken är att det ska hjälpa inflammationen i hälen att läka ut. Blev även ordinerad ett träningsprogram för att träna upp fötterna som jag ska göra varje dag!
Som synes har det blivit många olika försök till att hitta en lösningar, om än ganska spretigt. En del återvändsgränder och andra som jag tycker hjälper.
Har känt att det har varit svårt att följa någon bra strategi då man fått diagnoser som pekat i lite olika riktningar beroende på vem man har besökt.
Men det jag har konstaterat är att mina fötter uppenbarligen är lite för svaga för den träningsmängd jag har utsatt dem för de senaste året så att jag behöver träna upp musklerna i dem. Det kommer jag att ta fasta på nu under hösten så att de kommer vara starka och klara av att åter springa lite längre framåt våren.
Om det blir en bra vinter med snö hoppas jag på att kunna åka lite mer skidor än vad jag gjorde förra året då jag löptränade hela vintern.
Hoppas kunna lämna lite mer hoppfulla rapporter lite längre fram!