Utanför fönstret är marken vit från nattens snöfall. Ett riktigt bakslag för våren var på besök i helgen då det var riktigt ljust och varmt.
Då känns det lite extra kul att komma iväg till område som garanterat är snö och isfritt.
Det blir en veckas vistelse på Kanarieöarna närmare bestämt Gran Canaria även det här sportlovet.
En ö som bjuder på stora berg och vild natur och väldigt varierat klimat med de torra nästan ökenlika södra områdena med sina sanddyner i kontrast till de frodiga och nästan djungellika områdena mitt på ön högt upp i bergen
På lördag blir det dags för tävlingen Trans Gran Canaria där jag åter kommer ge mig på den 83 km långa banan.
Förra året sprang jag loppet och det kom att bli mitt jobbigaste lopp jag någonsin genomfört.
Då var jag dåligt tränad och hade knappt sprungit i något som kan betecknas backe sedan 9 månader innan start. Det gick som det gick och jag fick problem redan i den första nedförsbacken efter 4 km och fick ta mig vidare med samma känsla som man har när man gjort för många utfallssteg. Det vill säga riktigt ont i låren.
Sista två milen av loppet tog över 4 timmar att avverka då benen var så slitna att jag inte kunde ta ett endaste löpsteg hur mycket jag än försökte.
I år har jag bra mycket mer träningsmängd i bagaget även om jag hade önskat att jag hade sprungit mer i backar. Både jag och resten av familjen har klarat oss från sjukdomar och värre förkylningar under januari och februari.

Blir först några dagars semester innan det blir tidig start på lördag morgon.
Förra året var min målsättning att komma i mål innan det blev mörkt på ca 12 timmar.
Tror det kan vara en bra målsättning även den här gången. Kommer dock att försöka ta det lite lugnare första timmarna av loppet för att ha krafter kvar mot slutet då det på pappret är mer lättlöpt med fler nedförsbackar.

Banprofilen ser inte allt för extrem ut med det är ändå över 4000 positiva höjdmeter som ska klaras av och nästan 5000 meter nedförsbackar.

Här kommer lite bilder som jag tog förra året.

Starten i Valleseco

En av de första bergsryggarna där det var rejäl uppförsbacke

På väg ner mot Tejeda efter har varit inbäddad bland molnen

Matpaus i Tejeda med musikunderhållning från balkongen

På väg upp i en ravin

Uppe på platån vid den spektakulära Roque Nublo

Här börjar naturen bli kargare på väg ner mot Tunte.

Lite transport på grusvägar innan vi kom upp på stigarna igen

Härlig vy ner mot Ayagaures.

Äntligen i mål. Dagen blev till kväll och natt. Tog nästan 16 timmar.